Att ta den långa vägen

«Konditor, det är ditt första alternativ.»

Studiehandledaren vände sin blick mot mig. Jag tvingades upprepa hans ord. Konditor? Det skulle betyda yrkesskola, alla andra vänner tänkte söka till gymnasiet? Jag kände mig vilsen. Konditor? Samma yrke som min farfar hade? Visserligen hade jag alltid betraktat honom med stora ögon då han bakade och passade alltid på att hjälpa (läs: slicka skålarna) då mamma bakade. Frågorna hopade sig men svaren uteblev, var det verkligen det bästa alternativet för mig?

Jag gick ut ur rummet. Vad tror ni hände sedan? Mycket riktigt, jag följde med strömmen och sökte till gymnasiet. Efter studenten sökte jag till olika utbildningar, men visste inte riktigt vad jag ville studera. Hur skulle man kunna veta det i den åldern? Beslutsångesten var ett faktum. Det resulterade i att jag inte erhöll en studieplats och kände mig ännu mer vilsen och en gnutta värdelös. Min mamma föreslog att jag skulle överväga att studera på folkhögskola under 1 års tid. Gick igenom utbudet och valet föll på turismlinjen. Året på folkhögskolan gjorde att jag insåg att turismen var rätt väg att fortsätta på, att få arbeta med människor inom den livliga resebranschen lät inbjudande.

Sökte till Yrkeshögskolan Novias turismlinje och Hotell- och restaurangskolan på Åland. Valde Novia, trivdes väldigt bra och fick kompisar för livet. Utexaminerades och styrde flyttlasset mot Stockholm för att börja arbeta på ett resebolag. Stannade där i nästan 1 år, flyttade sedan tillbaka till Åbo och började jobba med olika kundservicearbeten. Även om jag trivdes med jobbet och gillade att arbeta med människor, så kände jag att någonting saknades. När jag närmade mig 30, började jag automatiskt fundera på livet, vad jag åstadkommit och ännu ville uppnå. På fritiden älskade jag att baka, familjen och vännerna tvingades ofta ställa upp som provsmakare och bollplank. Köpte nya bakböcker lite väl ofta och insåg snabbt att bakandet var en form av avkoppling för mig. Plötsligt slogs jag av tanken, är det just det här jag borde göra? Baka och få vara kreativ?

Kollade upp olika alternativ och konstaterade att dom var få, om man ville studera på svenska. Skrev ett mejl till Turun Ammatti-Instituutti i februari 2012 och frågade om studiemöjligheter, fick inget svar och glömde bort mejlet. Plötsligt en dag i augusti 2012 kom svaret, att dom på kort varsel hade fått grönt ljus att starta en konditorutbildning för vuxna. Den skulle räcka 2 år och studiehandledaren frågade om jag ännu var intresserad. Om jag var?! Tackade omgående ja, nu hade möjligheten äntligen dykt upp!

Att studera i en finsk skola som finlandssvensk gjorde mig till en början knäsvag, min finska har aldrig varit min starka sida men fördelen med skolan var att finskan sakta men säkert blev starkare och att tala finska kändes inte längre lika oöverkomligt. Vi hade teori de första veckorna, men därefter bakade vi dagarna i ända. De 2 åren flög snabbt förbi och en dag kunde man titulera sig bagare-konditor. Efter examen har jag haft turen att få jobba på ett lokalt bageri, Café-Bageri Lillan, där vi är 2 heltidsanställda konditorer. Arbetsdagen börjar tidigt= det är en fördel om du är en morgonmänniska. Om du inte är det, se till att gå och lägga dig i tid.

Dagarna i bageriet ser ganska långt likadana ut, man börjar dagen med att grädda olika produkter, slå upp bröddegarna och grädda bröden, fylla på vitrinen med bakelser samt fylla smörgåsar och semlor och slutföra beställningar. När morgonrutinerna är undanstökade, går man igenom vad som behöver bakas/eventuella beställningar, det vill säga bröd, bakelser eller tårtor. Älskar att få vara kreativ och se hur en produkt går från några få ingredienser till en konkret slutprodukt. Det är även ett fysiskt jobb med tunga lyft och man bör alltid tänka ergonomiskt för att undvika skador. Samtidigt går tiden väldigt fort då det hela tiden finns något att göra i bageriet.

Det jag lärt mig under dessa år i bageriet, är förmågan att kunna planera och alltid tänka ett steg före. Det gäller att kunna jonglera flera saker samtidigt och att ha ett bra minne. Du ska även kunna planera din dag så effektivt som möjligt, när du har en lucka nånstans finns det alltid nåt annat du kan laga under tiden. Vi förser även ett annat café, Fyra Vindarnas Hus, med bakverk under sommarmånaderna. Arbetstempot blir snabbare med långa dagar och då måste man kunna vara flexibel. Som kontrast lugnar det ner sig under vinterhalvåret och då kan man istället ha kortare dagar. Ibland måste man även vara kvicktänkt och göra snabba beslut, ifall nån plötsligt behöver beställa något. Man får även agera problemlösare och bena ut den bästa lösningen på problemet.

Det känns som en lottovinst att få arbeta inom branschen på en liten ort, måste alltid nu och då påminna mig om hur lyckligt lottad man är. Då du spenderar en stor del av ditt dygn på jobbet, skall du helst ha en arbetsplats dit du känner att du verkligen vill gå och känner att du får någonting ut av det du gör, att du kan göra en skillnad. När man nu står här med facit i handen, skulle jag ha gått en annan väg? Tagit den kortare vägen? Nej och åter nej. Personligen tycker jag att det är en fördel att ha många utbildningar i bagaget. Med tur kan man även kombinera de olika utbildningarna och dra nytta av den kunskap man sitter på. Att studera på ett annat språk rekommenderar jag varmt och har du chansen att göra din praktikperiod i ett annat land, ta den! Du får en massa erfarenheter genom att testa på saker här i livet, på så sätt komma underfund med vad man trivs med och vilka intressen man brinner för. Ett intresse behöver inte bara vara ett intresse, det kan mycket väl även vara ditt framtida yrke…

Erica Schütt

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *